ÖPPET BREV

Gamla skolan rivs. Foto: Lisa Westermark

Nya skolan flyttades till Pajala flygplats och fungerar som utrikeshall där

Kommentar 2020-02-21

Idag har den negativa befolkningskurvan avstannat och till och med sakta börjat klättra uppåt igen tack vare många utländare som köpt hus och gårdar tidigare då priserna var attraktivt låga.

Utan denna inflyttning skulle urinvånarantalet i dagsläget vara kring 35-40 personer, istället för den aktuella bofasta befolkningen på drygt 60 personer Till det till- kommer de som köpt hus som fritids- och rekreationsbostäder och vistas bara tillfälligtvis eller periodvis i byn.


Byn fick en välfungerande butik efter ett uppehåll efter att förre ägaren lagt ner den. En viktig serviceinrättning för bygden med de viktigaste  servicefunktionerna som behövs; som bensin- och diesel, medecin, Systembolagets ombud, postombud, osv.


Skolan är nedlagd redan för över tio år sedan, år 2009. Barn i skolåldern saknas eller är för få för att bära upp en egen skola.

Staten och kommunen har dragit in alla samhällsfunktioner som fanns tidigare, som boenden för äldre, distriktssköterske- och läkarmottagning, samt läkarmottagning.


Pastorsexpeditionen och egen präst är borta, men den vackra kyrkan med kyrko-gården  är kvar men sköts av personal från Pajala,  liksom gudstjänster och andra förrättningar förrättas av kyrkopersonal utifrån. 


Så mycket har förändrats i vår By under de senstae decennierna. Ändå har denna by klarat sig avsevärt bättre från 'uttorkningen' än många andra utanförliggande byar.

Orsaken till det är den mest troliga,; och det är läget som knutpunkt mellan tre olika större färdvägar, nämligen de som kommer från Pajala, Karesuando och finska Muonio, med ett antal mindre byar längs dessa vägar.

Kyrkan i Muodoslompolo. Byggdes 1865 i Muonionalusta och flyttades till nuvarande plats i Muodoslompolo 1925-26

öppet brev 2001         

Sidan uppdaterad 2008-10-04

 

 .. i första hand till oss själva, våra politiker och föreningars medlemmar, andra berörda och intresserade, men främst till de ointresserade.     




Våra hem äro hotade och vår hembygd kämpar i dödsångest! Vad borde vi göra?Ska vi försöka bota? Ge konstgjord andning? Lindra smärtorna?Ska vi blunda för att slippa se? Eller ... ska vi bara sticka och lämna den sjuke åt sitt öde? 

 

 Även den mest optimistiske själen måste tvivla i denna stund över byns och bygdens möjligheter till överlevnad. Avfolkningen sker sakta men säkert och vi får inte luras av tillfälliga uppgångar i befolkningsstatistiken. Det är som för den dödssjuke, slutet är segt och vissa dagar känns bättre, men framtiden är mörk och rusar emot snabbare än vi tror. 


Vad kan vi göra? Vad kan vi göra tillsammans för att hejda eller åtminstone bromsa upp den ödesdigra framfarten mot en till synes oundviklig brantkant mot avgrunden. Vilka åtgärder kan vi vidtaga för att lindra dödsångestens plågor och göra en mjuklandning istället? 


Finns det någon realistisk möjlighet för denna bygd att kunna fortleva och återhämta sig, om vi är riktigt ärliga? Nu är vi inte ensamma om denna situation utan detta gäller även stora delar av glesbygden. Det gör ju inte saken bättre.


Nyckelorden för dilemmat är arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter för befolk-ningen. Bygden kan inte i längden hållas levande på konstgjord väg i form av livlinor från de friska delarna av landet. Denna avveckling av lands- och glesbygden har startat redan på 1950 - 1960-talen då småjordbruken lades ner och maten förflyttades till affärsdiskarna. Sedan har många slags åtgärder med olika namn hållit vår bygd på staplande fötter. Det kommer inte att pågå i all evighet. Skogsbruket ger inga arbeten längre, det lilla som förekommer görs av maskiner. De få företagen kämpar med vikande balanskonton. Staten har dragit in allt som gått attdra in och rentvått sina händer.De enda till söder icke flyttbara arbetstillfällen skulle vara mineral- fyndigheter ochgruvor i förlängningen i våra bygder. Det skulle vara som en stor lottovinst, men chansen att vinna är nog lika liten som just ... i Lotto! Flyttbara näringar söker sig till och trivs bättre i de större och centralare orterna där pulsen och rytmen är högre och vittnar om liv och rörelse. Det ger i sin tur fler och större utvecklingsmöjligheter för dem. Följden av eländet blir en mer och mer accelererande avfolkning av vår by och bygd. Vi har det naturliga bortfallet av människor som helt enkelt och oundvikligen avlider varje år. Det händer också, tyvärr men förståeligt, att folk flyttar härifrån. Nytillskotten i form av barnafödslar och nyinflyttade kompenserar inte på långa vägar minustalen. I dagsläget är befolkningsunderlaget för olika basserviceinrättningar hotfullt lågt. Barnantalet sjunker och skolan balanserar på en skör lina. Samma sak är det med den enda affären i byn och för omkringliggande byar. Kundunderlaget har sjunkit under vattennivån och hjälpropen från konsumledningen stegrar i styrka. Vad behöver göras? Finns detnågra livbojor? Vad är lösningen? Enda säkra är att om skolan och affären försvinner från byn, så försvinner också en stor del av bygdens befolkning i deras släptåg. Endast de gamla och orkeslösa tvingas stanna kvar, plus några till som tappat initiativförmågan och tappert stannar kvar, likt kaptener på sjunkande skepp. En viktig tankeställare för oss och våra ledande kommunpolitiker är, att vi och ni måste vara väldigt måna om människorna i våra byar. I stället för att se oss som en belastning för kommunbudgeten, är vi i själva verket dess uppbärare och en livsförutsättning för centralortens existens. Att enbart satsa allt på centralorten Pajala är som att begå kollektivt självmord! Det låter drastiskt, men bildlikt talat så förhåller det sig faktiskt på det viset. Större andelen av befolkningen i Pajala kommun är bosatta ute i byarna, den mindre halvan bor i själva centralorten. Avflyttningen sker och ökar mest från byarna, inte i så hög grad från centralorten dit olika servicefunktioner byggts upp med alla kommunmedborgares gemensamt samlade resurser.Men märk väl, flyttlassen stannar inte i Pajala utan fortsätter förbi längre söderut och till malmfälten. Ofta passerar de inte ens centralorten utan väljer andra vägar för att bespara sitt möblemang från onödiga repor på grund av de dåliga vägarna. Förklaringen till att så många avflyttande bybor nobbar Pajala är enkel: Den skepps-brutne hoppar sällan över till ett annat såll med hål i skrovet om denne har möjlighet att nå ut till en Atlantångare. Med andra ord, städerna i söder drar.


Men om vi återigen återvänder till vår egen lilla krets, bygden i obygdens utkant... som vi uppfattas av stockholmarna, luleborna, pajalaborna och kanske till och med avaareavaaraborna. För oss är Muodoslompolo med omnejd det mest centrala som överhuvudtaget finns. Allt beror på vilket synsätt vi har och från vilken synvinkel vi betraktar vår värld och omvärlden på. Orter och smultronställen utplacerade som planeterna i solsystemet. Solen kan vara som Paris för dig, som Stockholm för någon annan och Muodoslompolo för en tredje. Storleken behöver inte alltid vara avgörande, vi har känslan för vår hembygd, de sociala nätverken, tryggheten, rötterna, möjligheterna till värdiga liv....Vad är viktigare?


- Vad kan ni göra? Vad kan vi göra tillsammans?


Först och främst måste vi vakna upp! Vi kan inte ställa väckarklockan till i morgon.Vi måste aktivera och synkronisera våra hjärnor och tankar. Vi måste också göra klart för oss om denna by och bygd överhuvudtaget är värda att satsas på och bevaras. Om glesbygden har någon möjlighet att överleva i framtiden, rätten att existera. Vill vi det? Avgörandet ligger mycket i dina händer, i mina händer, i våra händer...


Vi måste så mycket om vi ska lyckas en smula. Vi måste engagera oss. Vi måste söka med ljus och lykta de rätta människorna att skickas dit där besluten tagas. Vi måste gnida ihop våra geniknölar och komma med förslag åt dem. Vi måste stödja och upp-muntra dem i deras svåra uppdrag.


Vi ska ställa krav på dem som företräder oss. Våra förväntningar är stora. Vi har inte råd med dem som bara upptar en stol. Vi måste se till att de olika resurserna i våra föreningar används till fullo och på rätt sätt. Vi kan inte vara för snälla och ta för mycket hänsyn till allt och alla. Vår omtanke ska gälla hela vår bygd. Det gäller att täppa till hålen och hålla sållet flytande. Alla måste hjälpa till att ösa ur.

Det gäller bygdens framtid. Din, min och vår överlevnad!

/Reino Larsson



                       

Kommentar 2006-03-31 

Detta öppna brev skrev jag för ganska exakt 5 år sedan. Långt innan fanns tecknen omvartåt det bar med glesbygden. Allt började när vi lämnade 1980-talet och gick in i1990-talet. (Det glada 80-talet och 90-talets baksmälla)Arbetstillfällen försvann från landsbygden med en hissnande fart, staten lade nertunga verksamheter och rentvådde händerna. Men det är inte riktigt hela sanningen.Samhällsutvecklingen tvingade glesbygden på knä. 


Nu fem år senare är detta brev mer aktuell än någonsin, eller så är det försent bara.Skolan finns kvar ännu i vår by och räddningen var fjärrundervisningen. Till höstensjunker elevantalet drastiskt igen.Affärens öde har gått in i en sk. time out. Nedläggningshotet svävar tungt som ettsvart moln över bygden. Frågan är om det dyker upp någon som vill fortsätta att drivaden när konsum drar sig ur. 


- Vi kan bara sia om framtiden men oddsen ser dåliga ut. Ingen vågar riktigt lägga ut en prognos för de kommande fem åren.Vi får avvakta.

/Reino Larsson                       


Kommentar 2008-10-04 

Drygt ett par år har har gått nu sedan senaste kommentaren och vad blev fortsättningen på händelseutvecklingen och texten?


Jo, de mörka orosmolnen var inte bara ånga som dunstade bort med tiden, utan...Konsum stängde butiken vid utgången av år 2006. Byn stod plötsligt utan butik, olika lösningar söktes och några intressenter fanns. Slutligen blev lösningen att en ekonomisk förening bildades vilken i början av april månad år 2007 öppnade en `Nära dej butik´. På våren i år firades butikens 1-årsdag, samtidigt som byn firade utnämningen till `Årets by 2007 i Pajala kommun´.


Skolan sökte lösningar till att kunna erbjuda de allt färre elevantalet en godtagbar skol-och undervisningsmiljö. Distansundervisningen var ett pilotprojekt som visade sig vara en av lärare/elever/föräldrar accepterad komponent/teknisk lösning att höja kvalitén på undervisningspaketet i sin helhet. Med lå 07/08 började man skjutsa eleverna till Junosuando skolan två separata dagar iveckan. Det tyngsta skälen till det sades vara elevernas behov av bredare gemenskap, större kontaktytor med andra elever vilket sammanfattningsvis ger sundare socialstimulans.Skolskjutsningen av eleverna till Junosuando fortsätter även lå 08/09. Elevantalet i dagsläget är 9-10. Efter detta läsår kommer elevantalet att sjunka drastiskt ner till 3-4, enligt vad man nu kan dra för slutsatser. Troligen kommer då hela undervisningen att läggas på annan ort och transporterna ombesörjas av dagliga skolskjutsturer. Vilket innebär att en logisk följd blir nedläggning och kallställande av `Gula skolan´ sombyggdes i slutet av 1950-talet och tog emot de första eleverna vid höstterminens början år 1959.


Invånarantalet i byn har sjunkit från att ha legat länge på över etthundra ner till drygt 60fasta boende. Många har flyttat härifrån, hela familjer. Tre hus har flyttats från byn. Det naturliga bortfallet är i stigande kurva som följer i stort den uppåtgående ålderskurvan. Födslotalen står i princip på noll.


Så går bygdens olika epoker i graven, så förändras livsbetingelserna för dem som fortsätter att kämpa mot en föränderlig värld. Lands- och glesbygden verkar inte ha ett självklart existensberättigande. Planerna på att öppna en gruva i Kaunisvaara ger hopp för hela kommunen. Beräknad start 2010. Förhoppningarna har skruvats upp, förväntningarna är stora. Ett spel på liv och död för denna bygd, för denna kommun.

Men.. om det blir en flopp!! Orkar vi ta den, orkar vi leva vidare efter den, orkar vi någonsin mer tro på en framtid här? Orkar vi..?

/samma


Statsminister                                            Justitie- och migrationsminister

Stefan Lövén                                            Morgan Johansson

Regeringskansliet                                     Regeringskansliet

STOCKHOLM                                           STOCKHOLM

 

 

 

Statsministern!                                         Skrevs efter 2015

 

En gång i tiden byggde socialdemokraterna upp välståndet i det här landet för de människor som levt med mössan i hand under mycket fattiga och osäkra förhållanden. Trots det starka motståndet från högern och i viss mån från övriga borgerligheten lyckades ni/de skapa en välfärdsstat utan dess like. Sverige var ett mönsterland för omvärlden.

Tyvärr har inte socialdemokratin lyckats föra vidare den historiska kunskapen till den yngre generationen som fått serverat det välståndet som något självklart. När unga moderater till och med tror att det var högern som stått för mänskligare villkor för de arbetande människorna då, att det var högern som slogs för kvinnornas rösträtt, osv. Då har man missat något.

 

Idag är socialdemokratin förändrad och ibland undrar man om den övergivit dem som de borde ödmjukast tacka för att de en gång byggde upp det sk. folkhemmet. Man undrar hur man kan bjuda in ’världen’ till middagsbordet men inte dem som borde sitta som hedersgäster.

Samma fenomen som med krigsveteraner i vissa länder som en gång räddat landet men som av den nya generationen vill gömmas undan och glömmas.

 

Samtidigt har moderaterna fått in en fot i folkhemmet och likt vargen i sagan om Rödluvan  lyckats charma unga och medelålders med deras nya språkbruk och fräscha framtoning.  Den äldre generationen ’som var med och minns hur det var’ kan knappast ha gått på pumpen och röstat på den reella politiken som Alliansen förde under deras åtta år med utförsäljning, realisation av gemensam egendom, jakten på de svagaste i samhället, osv. En politik som bara gagnar en liten grupp välsituerade medborgare men trampar på dem som redan ligger.

Givetvis måste partiernas arbete förändras/förnyas/anpassas med tiden, men ideologiskt sett ligga stabilt likt ett hus på grundplattan och regelverket. 

Tyvärr är det ingen politiker som längre pratar om ideologier utan bara om hundralappar fram och tillbaka. Därför var det som politikens uppvaknande när Håkan Juholt valdes till sossarnas ordförande och plötsligt pratade om framtiden och om visioner om vilket land vi skulle överlämna åt våra barn och barnbarn att leva i.

 

Idag är folk mycket.. mycket oroade över situationen i landet och det kaos som råder i vårt fina land.  Det väller in folk från världens olika krigshärdar och fattigdom. Lycksökare, kriminella, krigsbrottslingar ansluter sig till de riktiga flyktingarna? Folk med helt olika bakgrunder språk kulturer religioner syften..

Det mest skrämmande är att ingen hade koll på vad det var för människor som anslöt sig till de 1/3 som verkligen behövde och behöver skydd.

Trots statsministerns tal om och försäkran tidigare att det ska vara ordning och reda i mottagandet så fortsatte det att välla in folk oreglerat och okontrollerat.

När ’tåget hade gått’ så kom beslutsamheten och en viss kontroll infördes vid gränserna, men det var så dags då, och det lär väl fortsätta att komma in folk hit fortfarande.

Det är lätt att visa ledarskap i efterhand, istället för då när tåget är på ingående.

Det var många människor som insåg vilka följderna skulle bli av den förda flyktingpolitiken, eller avsaknaden av den, för portarna stod vidöppna och bud skickades ut i världen att alla utan urval var välkomna hit och ta del av ’middagen’ som folk i decennier slitit och jobbat ihop till.

De som var oroliga och hade förmågan att se vart detta skulle leda till kallade ni för hemska rasister och sverigedemokrater! I själva verket var det helt vanliga hyggliga människor som jag mötte och pratade med ute i samhället. Det spelade ingen roll med vem eller vilka jag pratade med på gatan, affärscentrum, i telefon med folk ute i landet, för alla verkade vara så väldigt arga över politikernas handlingsförlamning och mycket oroliga för landets framtid, många sa: ’Jag begriper inte hur de tänker!’  Det var nästan kusligt, några ville inte alls prata om flyktingar för att slippa bli upprörda och arga. Förvånansvärt många var och är kvinnor.

 

Plötsligt, som i en handvändning förändrades politiken och alla de klarsynta ’rasisterna’ tappade hakan och förstod ingenting.  I en handvändning blev politikerna också rasister enligt deras tidigare fördömanden av alla ifrågasättanden och folks oro för politikernas drömmar om en ’stormakt’ en social stormakt i mångfaldens tecken. De som mest vurmar för mångfalden borde tänka på hur många länder som totalförstörts och ligger i aska just på grund av olikheterna. Som ’japanen på gatan’ säger ’De är så olika oss’.

Vi börjar nu tydligare se resultatet av politikernas drömmar. Moderaterna och Alliansen kan inte komma och ’brösta sig’ nu med att ropa på åtgärder för att minska strömmarna för det var just de som började med denna ’öppna era hjärtan’ politik som lockade folkströmmarna hit.

Folk är så arga.. när ordet ’invandring’ kommer upp, många säger att de inte vill prata om det för de blir så upprörda. 

Varför Sd får så mycket sympatier fungerar bara som en säkerhetsventil för oroliga människor och nödstopp i en enda fråga. Annars är Sd som vilket högerparti som helst av de fyra.

Vänsterpartiet har som sitt flaggskepp frågan om vinster i välfärden och där har dom helt rätt. Däremot är deras syn på den mest brännande frågan just nu  tillsammans med Miljöpartiet helt obegriplig. Båda dessa partier har inte mognaden att sitta i en regering och ha så stor påverkan på politiken som just Mp tycks ha.  Vad gäller deras miljöpolitik handlar det egentligen om petitesser medan stora avgörande frågor som lastbilstransporter, flygets negativa påverkan på miljön knappt nämns, men att ständigt höja diesel och bensinskatterna är den huvudsaktliga miljöpolitiken. Jämföras kan att en flygresa till Thailand motsvarar ett års bilkörning när det gäller utsläpp. Hur många charterresor/år gör svenskarna ? Hur många människor håller ’människan’ uppe i luften ständigt (gissar på en halv- till en  miljon) med en mycket begränsad naturresurs som i princip vår generation kommer att förbruka helt,  bl.a. nöjesresande och att förse svenska folket åretrunt med exempelvis exotiska frukter från världens alla hörn. Vi kunde klara oss med mindre och mer säsongsbetonat.

 

Det är lätt att känna avundsjuka på finländarnas välordnade slussande avvisande och mottagande av inkommande folk. Där sköter professionellt folk förhören, dvs. polisen.

Alla övriga länder stramar åt flyktingmottagandet för att de insett situationens allvar och utveckling som hotar särskilt de mindre ländernas uppbyggda välstånd.

Folk på gatan är väldigt upprörda och arga på beslutsfattarna över den oansvariga politiken de fört och för. Förvånansvärt många kvinnor hör till denna skara.

Det är däremot få som vågar uttala sig negativt om kaoset i landet officiellt som exempelvis åt massmedier, för allt ifrågasättande av invandringspolitiken har redan i sin linda kvävts på ett effektivt sätt med påhopp och påstämpling att vara rasister om man inte tycker som det är påbudat uppifrån. 

Folk har bara velat utöva deras fullkomligt legitima demokratiska rättighet som medborgare och skattebetalare i landet.  Den rätten har fråntagits folket på ett vulgärt och odemokratiskt sätt.

Man kan fråga sig om de självutnämnda ’goda svenskarna’ anser att alla de övriga eu-länderna är rasister som begränsar flyktingmottagandet, förutom Tyskland och Sverige då? Alla de svenskar, som nu tycks vara i majoritet,  som ifrågasätter den förda politiken och börjar se konsekvenserna.

All denna anpassning av grundläggande svenska värderingar till de nyinflyttades minst sagt brokiga och primitiva. Nämnas kan exempelvis frågan om skolavslutningar i kyrkan, uppdelning av simhallstider för kvinnor och män, tågrestaurangers stopp att servera vin med hänsyn till vissa andra resenärer, osv osv.

Finlands president betonade i sitt tal tidigare att principen ’man tar seden dit man kommer’ ska fortsättningsvis också vara vägledande i det finska samhället. Det var en bra och stark markering.

Däremot är den svenska aningslösa anpassningen av samhället till medeltida läror, seder, kulturer.. mycket oroande och skrämmande. ’De är så olika oss, säger ’mannen på gatan’ i Japan  och stöder regeringens mycket strama syn på invandring.

 

Stefan, de som har velat deltaga i samhällsdebatten och diskutera den förda politiken av både förra och nuvarande regering är inga ’hemska’ sverigedemokrater, inga hemska rasister – utan många är faktiskt dina väljare! Vanliga hederliga människor som byggt upp det här landet och trott på socialdemokraterna som nu tyvärr verkar helt ha övergett sitt folk.

I ren förtvivlan ser många ingen annan utväg än att hota med att rösta på Sd för det finns inga alternativ. Kaoset i landet kan inte få fortsätta, det finns en smärtgräns som redan är passerad. Sd verkar vara det enda partiet som ser och pratar om konsekvenserna för landet med denna vårdslöst förda politik. För många väljare tar det  ändå emot att rösta på ett ytterligare extremt högerparti. Vi har ju redan ett antal sådana.

 

Det är så dags nu att börja inse den förda invandringspolitikens  konsekvenser när halva världen har hörsammat lockropen med ’öppna hjärtans’ budskapet. Det är i det närmaste  omöjligt att stoppa vattenmassorna när väl dammen har brustit.

Det är så dags nu att börja fundera hur långt skattekistan räcker. Inte undra på att finansministern försiktigt börjat vänja svenska folket vid vad som komma skall.. i form av skattehöjningar, neddragningar över hela spektrumet i välfärdssystemen, plundringen av pensionsfonderna, etc etc.. Göran Perssons skuld på ca 60 miljarder till pensionärerna lär fortfarande vara obetald!

Tyvärr är det återigen de svagaste i samhället som kommer först att drabbas av de nödvändiga åtstramningar för att Sverige ensam kan hålla gränserna öppna och okontrollerade. Tillströmningen kommer givetvis att öka lavinartat när andra länder stryper inflödet. Vi står inför tidernas kollaps – om inget görs snabbt!


Tyvärr visade sig det löftet vara inget värt, kaoset fortsätter och ingen vet egentligen någonting om fortsättningen. De flesta ute i landet har insett och börjar äntligen inse, enligt mätningar, att läget är allvarligt. Ett land i kaos är inte bra. De flesta förstår att detta inte kan fortsätta i längden. Folk är arga på beslutsfattarna, många känner stor oro och hopplöshet . Polisen har hittills klassat 55 olika ställen/områden i landet som så osäkra att de avråder folk att besöka dessa. Många tar sig för pannan och säger att de fattar inte hur beslutsfattarna egentligen tänker. Humanitet är en sak, men en regering kan inte styra landet på enbart känslor.

Stefan, de som känner och säger så är inga rasister, inga sverigedemokrater, inga hemska rasister – utan många.. många är just dina väljare! Vanliga hederliga goda medborgare som varit med om att bygga det här landet.

Jag väljer medvetet att inte underteckna denna skrivelse med mitt riktiga namn för att undvika att i min ålder bli kränkt och stämplad som en mindre vetande medborgare när jag utövar min demokratiska rätt att uttrycka min djupa oro för den skenande negativa utvecklingen i landet. En total blindhet för konsekvenserna av den normlösa politiken som förts och förs, och de för landet ödesdigra misstagen som begåtts av både alliansen och den nuvarande regering i ett allvarligt världsläge. En regering kan inte enbart styras med ett stort rött hjärta, särskilt inte i ett krisläge!

Jag röstade på socialdemokraterna för första gången i mitt liv i senaste valet för att få bort den sk. Alliansen som jag tyckte realiserade bort svenska folkets gemensamma egendomar, avvecklade försvaret, och förde en kall och cynisk socialpolitik mot de svagaste i samhället. Den enda politikern som hade ryggrad nog att i protest avgå som dåvarande försvarsminister var Mikael Odenberg som förstod att landets försvar inte kan hanteras så lättvindigt. Vem som helst förstår att ett litet folk som det svenska inte förmår att hålla en yrkesarmé som på långa vägar blir trovärdigt.

Vad jag inte visste innan valet var att vi skulle få en regering där miljöpartiet med deras normlöshet skulle få så stort inflytande och även vänsterpartiets populistiska politik. Det är lätt att styra en bil från passagerarsätet.

 

Jag hoppas att de väljare som blivit påhoppade, kränkta och kallade för rasister bara för att de tagit upp invandringsfrågor och uttryckt avvikande åsikter inte glömmer det till nästa val. Åsiktsfrihet är en absolut rättighet i en demokrati med demokratiska värderingar.

Landet är i en djup kris nu som förvärras hela tiden i en oanad takt och därför borde svenska folket få säga sitt i ett nyval eller en folkomröstning snarast. Det är en alldeles för stor fråga att bara avgöras av politiker som inte har mandat till något så extraordinärt som ingen kunnat förutse.

 

Jag är inte emot en viss välordnad invandring men det ska vara ordning och reda och vi ska veta vilka som kommer in. Vår invandring ska på något sätt vara relaterad till övriga eu-länders invandring så att människor ska kunna ha en uppfattning om mängden och skälen…

Öppet brev